Moderna sensorer varierar mycket i princip och struktur. Hur man väljer sensorer rimligt utifrån det specifika mätändamålet, mätobjektet och mätmiljön är det första problemet som ska lösas när man mäter en viss mängd. När sensorn är fastställd kan även matchande mätmetod och mätutrustning bestämmas. Framgången eller misslyckandet av mätresultat beror till stor del på om valet av sensorer är rimligt.

1. Bestäm typen av sensor enligt mätobjektet och mätmiljön.

För att utföra en specifik mätning bör vi först överväga vilken typ av sensor som används, vilket måste bestämmas efter att ha analyserat många faktorer. Eftersom, även när man mäter samma fysiska kvantitet, det finns många typer av sensorer att välja mellan, och vilken som är mer lämplig, måste vi överväga följande specifika problem enligt de uppmätta egenskaperna och användningsförhållandena för sensorn: storleken av mätområdet; Krav på den uppmätta positionen på sensorvolymen; Om mätmetoden är kontakt eller icke-kontakt; Signalextraktionsmetod, trådbunden eller beröringsfri mätning; Sensorns källa, inhemsk eller importerad, prisvärd eller egenutvecklad.

Efter att ha övervägt ovanstående problem kan vi bestämma vilken typ av sensor vi ska välja och sedan överväga sensorns specifika prestandaindex.

2, valet av känslighet

Generellt gäller att inom sensorns linjära område, ju högre känslighet sensorn har, desto bättre. För endast när känsligheten är hög är värdet på utsignalen som motsvarar den uppmätta förändringen relativt stort, vilket är fördelaktigt för signalbehandlingen. Det bör dock noteras att sensorns känslighet är hög, och externt brus som inte är relaterat till mätningen är lätt att blanda in, och det kommer även att förstärkas av förstärkningssystemet, vilket kommer att påverka mätnoggrannheten. Därför krävs det att själva sensorn har ett högt signal-brusförhållande och gör sitt bästa för att minska störsignalerna som introduceras utifrån.

Sensorns känslighet är riktad. När den uppmätta kvantiteten är enkelriktad och dess riktningsförmåga måste vara hög, bör sensorer med låg känslighet i andra riktningar väljas; Om den uppmätta vektorn är en flerdimensionell vektor, ju mindre korskänsligheten hos sensorn är, desto bättre.